Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Matematik, inte bara tal, handlar om lÀrarnas aktiva didaktik utifrÄn ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mÄl att problematisera och beskriva gymnasielÀrares didaktiska ambitioner inom det matematiska omrÄdet negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielÀrare. Vi gav dessa lÀrare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i Ärskurs Ätta. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om sitt didaktiska upplÀgg.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.